"Insikten om att alla människor är olika har varit en av mina främsta lärdomar. Att vara lyhörd för andras behov och förstå att vi uttrycker dem på olika sätt är en förutsättning för fungerande relationer."
Säg OS-guld i Montreal år 1976 och den som kan sin svenska friidrottshistoria svarar utan tvekan Anders Gärderud. Svensken som kammade hem segern på 3000 meter hinder satte i samma lopp dessutom nytt världsrekord. Idag är bilderna från upploppet när han, efter att den tyske konkurrenten Frank Baumgartl fallit på sista hindret, ohotad kutar över mållinjen en legendarisk klassiker.
– Att springa i mål gav en känsla av djup tillfredsställelse snarare än lyckorus, säger Anders Gärderud.
Nästan 50 år senare springer han fortfarande regelbundet. Om än inte på en hinderbana, men i skogen - med de eventuella naturhinder som kommer i hans väg. I det avseendet är friidrottslegenden också tillbaka på platsen där han sportsliga liv en gång började: i orienteringsspåret.
– Kombinationen av kroppslig möda, tankens skärpa och problemlösning gör att jag aldrig tröttnar på orientering. I spåret kommer jag in i ett behagligt tillstånd med enda fokus om att lösa uppgiften.
Född in i en löparfamilj - fadern som också var hinderlöpare var initiativtagare till Lidingöloppet - uppmuntrades sonen till alla möjliga aktiviteter. Således tränade han fotboll, pingis, skridskor, för att redan i tidig ålder upptäcka sin begåvning för orientering. Grunden för gemenskapen inom den orienteringskultur som han ännu är aktiv inom lades således tidigt. Idag träffar han de gamla vännerna från Enebybergs IF ett par dagar i veckan för en runda i skogen.
– Jag är glad att jag fastnat för en sport som jag kunnat ta med mig upp i åren. Till skillnad från exempelvis kulstötning eller tresteg är orientering en sport du kan åldras med.
OS-gulden och världsrekorden - ja, han har flera - ser han tillbaka på med stolthet. Men som bekant har medaljen alltid sin baksida. För Anders Gärderud innebar världssegrarna uppmärksamhet som han inte alltid ville ha. Och att alltid bli ihågkommen just för dem.
– Vinner man ett olympiskt guld har man nått toppen. Och efter det blir det svårt att nå ett annat lika högt mål inom andra områden i livet. Jag gav allt för friidrotten och kan ångra att jag inte odlade ett sidospår där jag inte hela tiden blev objektivt värderad. Kanske något konstnärligt eller något annat som bara var för mig.
Liknande grubblerierna ledde dock till en vidareutveckling på ett annat spår. Insikten om den “bubbla” åren som elitidrottare inneburit förde med sig en nyfikenhet på sidor av sig själv som han inte utforskat tidigare. När karriären var över på 1980-talet gick Anders Gärderud flera kurser i personlig utveckling - vilket ledde honom in på en ny karriär. Under två decennier coachade han och ledde andra i frågor kring relationsbygge och gruppdynamik. Kunskaper som han även hade stor nytta av som förbundskapten för det svenska friidrottslandslaget under 1990-talet.
– Insikten om att alla människor är olika har varit en av mina främsta lärdomar. Att vara lyhörd för andras behov och förstå att vi uttrycker dem på olika sätt är en förutsättning för fungerande relationer. Och i det också lära oss att känna igen våra egna behov. Jag tänker på orden i John Lennons låt “How”: “How can I feel something if I just don't know how to feel?”
Vid sidan av den egna orienteringen är Anders Gärderud fortfarande engagerad i Enebybergs IF-klubb. I övrigt lever han ett “typiskt pensionärsliv” med hustrun Annika Johansson i radhuset på Lidingö. Ett liv där huvudsysslan i huvudsak går ut på att sköta om sig så bra det går - fysiskt såväl som psykiskt.
– Hälsan är det absolut viktigaste; att kunna ta sina promenader och njuta av mat och dryck. En devis jag tror på är den om att man ska sträva efter att lägga till sig goda vanor snarare än kämpa för att bli av med de dåliga. De brukar falla bort ju mer av de goda som får ta plats, säger Anders Gärderud
Fakta
Bakgrund: Orienterare och löpare.
Har vunnit guld i 3 000 meter i OS 1976 och bland annat varit svensk mästare i budkavleorientering, svensk mästare stafett 4x400 meter och svensk mästare 10.000 meter. Har därtill fyra världsrekord på 3 000 meter hinder
Ålder: 78 år.
Bor: Lidingö, Stockholm.
Familj: Hustrun Annika Johansson och son.
Text: Sofia Edgren